Starke Adolf

Balders klo gick av i förrgår kväll när vi var ute och gick. Han studsade runt ett träd som hade vält och skulle gräva runt och skrapa på stammen. Antagligen var det då det hände, för han höll på som en vilde och jag funderade om det verkligen är en Dogue jag har... När vi var hemma igen märkte jag efter ett tag att han slickade på tassen. Jag tittade genast efter och såg att klon pekade upp och under var pulpan blottad. AJ! Morgonen efter fick han lugnande och klon togs bort hos veterinären. De sa att allt gick bra men att det tog ett tag innan sprutan verkade för han var så envis och ville vara vaken till varje pris. Ja det känner vi igen sa vi. Han var tröttare än tröttast resten av den dagen. Ändå skulle han lunka upp och kontrollera vem som kommer så fort ytterdörren öppnades. Han skulle spana i vardagsrumsfönstret. Och han skulle sitta och sova. Fick visa honom att det faktiskt går att ligga ner. I morse när förbandet skulle bytas var det INTE roligt! Han vägrade låta oss byta förband. Inte var det bättre att vaddet de hade lindat tassen med hade fastnat i pulpan. Tillslut fick vi på det nya förbandet och jag känner mig fortfarande lite skakig i armen som jag fick hålla fast tassen med. Det var som ett armbrytarpass mot starke Adolf. Jag ser inte fram emot i morgon när det skall bytas igen...
/P